Universitetsreformen skapade vinnare och förlorare
I Finland har den akademiska friheten satts på spel och universitetspersonalen upplever att de hela tiden förväntas prestera bättre resultat. Det här framgår ur en forskning som har sett på de högskolepolitiska förändringarna i Finland.
Akademiforskare Oili-Helena Ylijoki från Tammerfors universitet och specialforskare Jani Ursin från Jyväskylä universitet har forskat hur de högskolepolitiska förändringarna har tagits emot i den akademiska världen i Finland.
For forskningen har Ylijoki och Ursin intervjuat 42 forskare från åtta finländska universitet, skriver Tammerfors universitets nyheter.
De intervjuade upplevde att universiteten nu förväntar sig större prestationer och mer högklassiga resultat både i undervisningen och forskningen. Dessutom har den akademiska friheten och autonomin satts på spel och de administrativa uppgifterna och förpliktelserna belastar mer än tidigare.
– Det räcker inte med att man undervisar och forskar, man måste också utveckla både undervisningen och forskningen, skapa kvalitets- och kontrollsystem och sedan vidareutveckla dem, berättar en av de intervjuade.
Osäker framtid
Tammerfors universitets nyheter skriver att det autonomare universitetet inte har lyckats undanröja till exempel snuttjobb eller skapa en arbetsmiljö där alla trivs. Det är svårt att binda sig till en akademisk karriär och till arbetsgemenskapen då det egna arbetet och den egna institutionens framtid är osäker.
En del av de intervjuade ser pensionering som den enda möjligheten för att fortsätta forska. Det här orsakar en förvirrande paradox: för att kunna forska måste man lämna den akademiska världen.
Alla förhåller sig ändå inte negativt till förändringarna. Speciellt personer som representerar universitetens strategiska områden eller ämnen som värderas högt i samhället är självsäkra. De högskolepolitiska förändringarna har inte påverkat dem på något sätt. De har i stället kunnat dra nytta av dem och till och med fungerat som dragkrafter för förändringarna, skriver Tammerfors universitets nyheter.
– Skillnaderna i de akademiska identiteterna är enorma. Det kan jobba både vinnare och förlorare i samma korridorer, konstaterar Ylijoki och Ursin för Tammerfors universitets nyheter.
Addeto ha tidigare skrivit om hur den finländska universitetsreformen har påverkat den akademiska världen. Bland annat Tapani Kaakkuriniemi, ordförande för Forskarförbundet har kritiserat reformen.
Tammerfors universitets nyhet
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad