Den nordiska hälsopolitiken fungerar
Folkhälsan har förbättrats både i Sverige och i Finland. En orsak till det här är den socialdemokratiska politiken.
Ju längre socialdemokraterna har haft makt i västra Europa desto bättre resultat har man nått med hälsopolitiken, skriver Helsingfors universitets nyheter.
Tanken baserar sig på Johan Mackenbachs, professor i folkhälsovetenskap, forskning. Mackenbach har granskat ett stort jämförelsematerial över de europeiska ländernas hälsopolitik under åren 1960–2008.
– Då man spjälkar upp resultatet ser man att den största hälsoinverkan främst beror på att både tobak- och alkoholpolitiken är väldigt begränsande i dessa länder, säger professor Mackenbach från Erasmus MC-universitetet i Rotterdam till Helsingfors universitets nyheter.
De nordiska länderna klarar sig hälsopolitiskt bra i jämförelse med de övriga europeiska länderna. Topp fyra i hälsopolitik består av Sverige, Norge, Island och Finland.
På en föreläsning på Biomedicum vid Helsingfors universitet lovordade Mackenbach Finlands effektivitet från cancerscreeningar till trafiksäkerhet. Finlands väg från ett fattigt land till ungefär samma nivå som modellstaten Sverige har skett tack vare effektiva regeringar. Det här baserar Mackenbach på sina statistiska uppgifter, skriver Helsingfors universitets nyheter.
Enligt nyheten är den förväntade livslängden i de europeiska länderna kopplad med bruttonationalprodukten. Då inkomstskillnaderna länderna emellan var som minst under 1960-talet var också skillnaderna i förväntad livslängd små. Efter det har både inkomstskillnaderna och skillnader i den förväntade livslängden ökat.
– Statens hälsovärderingar och hälsopolitik har ändå en starkare koppling än de statliga tillgångarna och hälsopolitiken. Sverige använder mycket mer pengar på hälsopolitk än vad man kunde anta på basis av BNP, sa Mackenbach under föreläsningen.
Bland annat barnvaccineringar, jodtillägg i salt, säkerhetsbältestvång, begränsningen av rusmedel, säkra vägar och lägre hastighetsbegränsningar har lett till att människor lever längre och med bättre hälsa, skriver Helsingfors universitets nyheter.
Helsingfors universitets nyhet
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad