Svaga språkkunskaper stör inlärningen
Finlandssvenska elevers svaga svenskkunskaper påverkar inlärningen i de andra ämnena. Framför allt pojkar har det svårt i skolan.
– Eleverna förstår inte vad man uppmanar dem att göra, de förstår inte texterna, de talar finska sinsemellan, de behöver få hjälp med de mest enkla ord, berättar modersmålslärare i Helsinge skola Anne Ahlqvist till Svenska Yle.
Enligt den nyaste Pisa-undersökningen klarar sig de finlandssvenska eleverna sämre än de finskspråkiga. I läsförståelse är finlandssvenskarna nio skolmånader efter de finskspråkiga. Speciellt pojkarna klarar sig dåligt, skriver Hufvudstadsbladet.
– Om föräldrarna har högre utbildning klarar sig barnen vanligen bra i skolan, men för de svenskspråkiga barnen stämmer inte det här, säger Pisa-forskare Sataya Brink till tidningen.
De svaga svenskkunskaperna väcker oro. Med projektet Skolspråk vill Utbildningsstyrelsen förbättra elevernas modersmålskunskaper och väcka språket till liv både i och utanför skolan.
– Våra skolor blir allt mer språkligt heterogena. Det som skiljer vår situation från till exempel resten av Norden är att skolspråket inte är majoritetsspråket. Eleverna möter ett annat språk i skolan än i samhället och det skapar en sorts dubbelutmaning, säger en av författarna till boken Skolspråk Anna Slotte-Lüttge till Svenska Yle.
De finlandssvenska elevernas dåliga resultat i Pisa-undersökningen väcker också oro hos Kulturfondens direktör Leif Jakobsson. Han är speciellt oroad över pojkarnas dåliga skolframgång. De finlandssvenska pojkarna ligger 1,4 skolår efter de finskspråkiga flickorna, skriver Hufvudstadsbladet.
Därför önskar Jakobsson att föräldrarna skulle motivera barnen mer.
– Om en elev går tio år i skola betyder det en löpande investering på cirka 100 000 euro i skattepengar. Om du investerar 100 000 euro i någonting vill du säkert att pengarna ska förvaltas så väl som möjligt. Jag kan inte förstå att man inte värnar om att barnen är motiverade, säger han till Hufvudstadsbladet.
Mer information om projektet Skolspråk hittar du på projektets webbsida.
Hufvudstadsbladet
Hufvudstadsbladet
Svenska Yle
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik open access studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander svenska tiden socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi akademisk frihet globalisering dialekter edelfelt flyktingar anders chydenius tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik