Samma utbildningspolitiska utmaningar för Sverige och Finland

I den senaste Pisa-mätningen klarade sig Sverige bättre än tidigare medan Finlands resultat var något sämre. Finland är ändå i Nordens Pisa-topp, men framför allt skillnaderna mellan flickor och pojkar oroar utbildningsexpert Pasi Sahlberg. Nu skulle det löna sig för Norden att tillsammans utveckla framtidens skola.

– I Sverige har man under de senaste åren grubblat över hur Pisa-resultaten ska bli bättre, medan den finska läroplanen inte görs med hänvisningar till Pisa. Med andra ord har Finland och Sverige reagerat olika på Pisa-resultaten, berättar Pasi Sahlberg.

Finlands nuvarande läroplan poängterar ämneshelheter medan man i Sverige koncentrerat sig på de ämnen som mäts i Pisa.

– Pisa är en bra mätare, men i många länder har mätningen fått för mycket uppmärksamhet. Det är inte en bra sak om det utbildningspolitiska målen går ut på att klara sig bra i Pisa.

Pasi Sahlberg jämför det här med en människas hälsa – om man verkligen vill må bra räcker det inte att endast fokusera på blodtrycket, kroppen är en helhet.

– Pisa berättar endast om de saker som mäts. I Finland funderar man mycket på vad skolan borde fokusera på. Just nu framhävs färdigheter, livslångt lärande och elevernas välmående, säger Sahlberg.
 

Efter de första Pisa-resultaten berömdes Finland nästan kritiklöst ute i världen enligt Pasi Sahlberg.

– Det som är intressant är hur Finland på sitt egenartade sätt kan få så bra resultat. I Finland har vi färre läxor och inte så mycket kontroll. Den finska skolan är inte nödvändigtvis världens bästa men nog en av de mest intressanta.

I Sverige har man också kopierat mycket från det finska skolväsendet. Enligt Pasi Sahlberg ville man i Sverige efter de första Pisa-resultaten, då Finland klarade sig väldigt bra, inte riktigt diskutera saken – men sedermera har Finlands erfarenheter blivit lärdomar i Sverige.

Pasi Sahlberg nämner tre saker som Sverige tagit modell av: lärarutbildningen, specialundervisningen och skolornas förvaltningsmodell.

– Grundprincipen för specialundervisningen i Finland är att tidig hjälp och förebyggande arbete är det bästa sättet att hjälpa elever. I Sverige vet man inte alltid i skolorna hur många elever som skulle behöva specialstöd.

Pasi Sahlberg berömmer också Finlands lätta och flexibla förvaltningsmodell.

– Enligt OECD:s bedömning är det inte så tydligt i Sverige vem som sist och slutligen ansvarar för skola och utbildning. I Finland är det tydligare – skolan, kommunen och Undervisningsministeriet ansvarar alla för egna delområden.

Men det finns också saker som Finland kan lära sig av Sverige.

– Svenskarna har en längre tid funderat på hur man ska kunna hjälpa de nyinflyttade och hur systemet fungerar, säger Pasi Sahlberg.

Det finns också exempel som inte behöver kopieras till Finland – ett av dem är Sveriges friskolemodell.

– I Finland har man sansat följt med förnyelsen från 1992. Den har visat sig vara fel väg för att utveckla den svenska utbildningen – kvaliteten har inte förbättrats och ojämlikheten har vuxit.
 

Mest oroar sig Pasi Sahlberg för skillnaderna mellan flickor och pojkar. Finland är det enda landet i Pisa-mätningen där flickorna klarar sig bättre på alla delområden än pojkarna.

– Det är inga små grejer längre som hjälper. Allt börjar med läskunnigheten som blivit sämre under de tio senaste åren. Nu finns det relativt få 15-åriga pojkar som läser för skojs skull. Flickorna läser fortfarande, men inte lika mycket som förr.

En orsak till det här kan vara den så kallade skärmtiden – internet, sociala medier, onlineunderhållning och spel lockar mer än böcker.

– Forskning visar att skärmtiden försämrar förmågan att koncentrera sig på läsning och förståelse.

Just därför är Pasi Sahlberg inte speciellt ivrig över skolornas överdrivna entusiasm kring digitaliseringen.

– På engelska används inte ens ordet ”digitalization” då man pratar om skolan. Jag tycker att man i skolorna borde göra mer av de saker som barnen inte längre gör naturligt.

Pasi Sahlberg berättar att i Silicon Valley går barnen till anställda hos Google och andra teknologijättar allt oftare i skolor där man använder sig av lite teknologi – eller inte alls.

– Det är en bra fråga – varför väljer just de här människorna en teknologifri skola för sina barn? Själv skulle jag hellre se att mina egna barn skulle gå i en skola där man läser en timme om dagen än i en skola där digitala apparater har ersatt böcker.

Enligt Pasi Sahlberg är problemet att man inte i alla skolor ännu tänkt ut vad man egentligen borde göra med alla digitala apparater.

– Det är fel håll att gå. I Finland finns inte heller någon klar vision om hur skolan borde se ut 2030. Vad är teknologins roll? Nu borde man ta en time out och tänka över det här.

Enligt Pasi Sahlberg har både Sverige och Finland samma utbildningspolitiska utmaningar.

– För Sverige har Pisa-resultaten varit ett stort orosmoment men ofta glöms det bort att om tio år ser världen helt annorlunda ut. I Finland tänker man däremot att om allt är tillräckligt bra nu kommer det säkert att vara bra också i fortsättningen.

Därför hoppas och önskar Pasi Sahlberg att man nu skulle prata mer och med eftertanke om de utbildningspolitiska frågorna.

– Vi borde kristallisera den allmänna uppfattningen om hur skolan borde se ut.

Ett nordiskt samarbete skulle också vara önskvärt enligt Sahlberg – i Norden står vi på en gemensam grund. Tänket kring välfärdssamhället kunde utnyttjas också i skoldiskussionen.

– Vad kunde vi göra tillsammans i Norden?

Enligt Sahlberg skulle det nu vara intressant för de nordiska länderna att utveckla framtidens skola där de centrala tankarna kretsar kring välmående och inlärning.

– Det skulle vara en tjänst till hela världen om vi nu tillsammans skulle se på de här frågorna.

Pasi Sahlberg är en utbildningspåverkare och internationellt känd expert inom undervisning. Han är utbildningspolitisk rådgivare för undervisningsministerierna i Skottland, Sverige och Finland. Han håller föredrag om utbildning runt om i världen och och skriver om hur utbildningen kunde utvecklas. Följ honom på @pasi_sahlberg på Twitter.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto