Sverige och Finland toppar rättviseindex
Sverige och Finland är de socialt mest rättvisa länderna i Europeiska unionen, visar en färsk sammanställning. På många håll i EU klarar inte ens heltidssysselsatta av att försörja sig.
Sverige toppar listan som det socialt mest rättvisa landet i EU för åttonde året i rad, skriver nyhetssajten Europaportalen. Finland är tvåa i år och går om Danmark, som i stället faller till en tredjeplats. Det är den tyska stiftelsen Bertelsmann som gjort en sammanställning av 36 indikatorer över social rättvisa inom EU.
Europaportalen skriver att Sverige jämfört med i fjol drar ifrån i toppen. “Sveriges framgång vilar på en bred basis där landet rankar toppfem i alla sex huvudkategorier, tre av dessa på första plats”, står det i rapporten. Sverige står dock “inför stigande politiska utmaningar på grund av den åldrande befolkningen” och rankas näst sist i EU för det stora glappet i sysselsättningsgraden mellan dem som är födda inrikes och utrikes.
Populismvarning
Finlands goda placering förklaras enligt Yle bland annat av det starka utbildningssystemet och jämställdheten. Den höga ungdomsarbetslösheten pekas dock ut som ett stort orosmoment. Stiftelsen varnar för att unga vuxna utan arbete i värsta fall permanent kommer att förbli utanför arbetsmarknaden. Finland är, liksom Sverige, även dåligt på att sysselsätta utlandsfödda.
I ett pressmeddelande skriver Bertelsmann-stiftelsen att allt fler människor i EU igen har jobb efter finanskrisen, men att stora problem ändå återstår: 4,6 miljoner unga är utan arbete och det finns många européer som trots att de jobbar heltid inte klarar av att försörja sig. Något som får stiftelsens vd Aart De Geus att utfärda varningens ord.
– Den allt större bristen på framtidsutsikter hos många unga människor spelar de allt starkare populistiska rörelserna i händerna. Vi får inte riskera att de unga i sin besvikelse och frustration vänder ryggen åt samhället och EU, säger De Geus.
Text: Mira Honkavaara / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad