Nedskärningar inom universiteten skadar på flera sätt

De nedskärningar som riktas mot finländska universitet och högskolor får mycket kritik från det akademiska fältet. På lång sikt kan nedskärningarna påverka forskningskvaliteten, konstaterar Forskarförbundets ordförande Petri Koikkalainen.

– Jag är besviken på att så här stora nedskärningar kommer att genomföras. Jag önskar att regeringen skulle ha gett ens lite utrymme för förhandlingar.

Så här kommenterar Forskarförbundets ordförande Petri Koikkalainen regeringens planerade nedskärningar. Han berättar också att Forskarförbundet var aktivt inför vårens riksdagsval och diskuterade mycket med kandidaterna.

– Före valet sa alla att de uppskattar utbildning och då talade ingen om några nedskärningar. Nu ifrågasätter till och med OECD regeringens beslut och politik.

Enligt Koikkalainen är det värsta med nedskärningarna att de är bestående. Universitetsindexet kommer inte att höjas under hela regeringsperioden.

– Nu avbryts flera processer och halvfärdig forskning blir inte klar. Universiteten kan inte heller rekrytera ny personal fastän ett nytt projekt skulle ha fått finansiering. Med andra ord kan inte heller nya projekt framskrida.

Nedskärningarna kan leda till kompetensflykt

I och med de nedskärningar som regeringen planerar blir universiteten tvungna att skära i sin verksamhet åtminstone de kommande fyra åren.

– Universiteten kan inte ta emot den nya generationen med full styrka samtidigt som forskningen inte kan fortsätta.

De värsta effekterna syns ändå på lång sikt.

– Om femton eller tjugo år är det svårare att skapa något nytt om den här politiken fortsätter. Både forskningens kvalitet och kvantitet sjunker.

Koikkalainen påminner om att Finland har satsat på forskning efter krigen.

– Det finns inga erfarenheter av nedskärningar varken i Finland eller i närområden, men till exempel i Grekland och Spanien har nedskärningar lett till kompetensflykt.

Också i Finland finns en rädsla för att allt fler akademiker lämnar akademin och börjar syssla med något annat.

– Unga forskare kommer att få det ännu svårare att få jobb på universitet. Det blir helt enkelt mer slumpmässigt att få jobb, tror Koikkalainen.

Fler boktentamina i fortsättningen

Nedskärningarnas effekter kommer att synas i undervisningen och därmed också i studenternas vardag.

– Undervisning i smågrupper kommer att minska samtidigt som boktentamina blir vanligare. Färre lärare har naturligtvis mindre tid för studenterna, säger Petri Koikkalainen.

I fortsättningen kommer allt fler kurser att sammansmälta och studierna blir vidare och mer allmänna.

– Till exempel kan kandidatprogrammen bli väldigt allmänna. Det finns både bra och dåliga sidor i det här. Men om de unga förväntas ta ut sig till arbetslivet redan efter en kandidatexamen ger en väldigt allmän utbildning inte de bästa förutsättningarna för det.

Nu studerar ungefär 170 000 studenter på Finlands universitet och varje år förväntas universiteten anta nya studenter. Enligt Koikkalainen borde universiteten kunna ansvara för alla studenter, men i och med nedskärningarna är det kanske inte möjligt. Det här påverkar också forskningen.

– Nu går universitetens pengar till att upprätthålla grundverksamheten. Forskning görs om det finns tid och pengar för det.

Helsingfors universitets huvudbyggnad. Foto: Ari Aalto.
Helsingfors universitets huvudbyggnad. Foto: Ari Aalto.

”Regeringen förstår inte universitetens skyldigheter”

Universitetsvärldens starka reaktioner mot nedskärningarna väcker också kritik. Finlands ekonomi är dålig och det sparas på många håll. Varför ska inte universiteten delta i spartalkot?

– Till exempel måste Helsingfors universitet minska ungefär 15 procent av sin volym. Jag förstår att universiteten inte kan vara ett elfenbenstorn skilt från resten av samhället, men nedskärningarna är enorma.

Kritiker säger ändå att de finländska universiteten är onödigt dyra. Koikkalainen håller inte med.

– Finlands universitetsmodell är internationellt sett inte så dyr. Vi lyckas skapa bra kvalitet med rätt små medel.

Enligt Koikkalainen kan de finländska universiteten inte ens jämföras med internationella toppuniversitet vars finansiering är mångfalt större.

– Universitetens pengar har inte slösats på något onödigt, vi har producerat riktigt bra kvalitet i Finland.

Enligt Koikkalainen förstår regeringen inte universitetens skyldigheter.

– Till exempel har Helsingfors universitet redan minskat ungefär 500 årsverken, men nu blir fallet bara brantare. Regeringens jämförelse till fabriker fungerar inte. Så här stora nedskärningar skulle till exempel inta riktas mot grundskoleutbildningen.

Universitetsreformen skapade en ny situation

Den fem år gamla universitetsreformen påverkar också universitetens situation. I och med reformen ansvarar staten inte längre för universitetens ekonomi, utan universiteten ansvarar för ekonomin var för sig.

– Det här har ökat spänningarna mellan universiteten och det har funnits en del gnabb. Universitetsfältet har förändrats.

Universitetens autonomi har medfört ekonomiska risker men de aktuella nedskärningarna kom ändå som en kalldusch.

– För ett år sedan skulle ingen ha kunnat förutspå att det är Helsingfors universitet som skär ned mest.

Enligt Koikkalainen har situationen verkligen överraskat. Till exempel förväntade sig ingen heller nedskärningar i innovationsfinansieringsverket Tekes finansiering.

– Universitetsreformen har skapat en helt ny situation, säger Koikkalainen.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto

Läs också Addetos intervju från 2013:
Forskarförbundet: Universitetsreformen misslyckades i Finland
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln