Nationella forskningsprogram ska stärka svensk innovation
Sex svenska myndigheter har på uppdrag av regeringen kommit med sina förslag för att stärka svensk forskning och innovation internationellt. Förslagen fungerar som underlag för den svenska regeringen inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Bland förslagen lyfter myndigheterna fram tre viktiga punkter. För det första ska man stärka utvärderingen av forskningskvaliteten och erbjuda forskarna goda villkor. Myndigheterna konstaterar att forskarnas anställningsvillkor och karriärvägar måste förbättras, bland annat genom färre visstidsanställningar.
För det andra ska samverkan stärkas och nationella forskningsprogram inrättas.
– Vi föreslår långsiktiga nationella forskningsprogram och förstärkta strategiska innovationsområden där flera av myndigheterna samverkar. Programmen ska vara tvärvetenskapliga och verka över flera samhällssektorer, konstaterar myndigheterna i ett pressmeddelande.
Dessutom ska samordningen mellan internationella och nationella satsningar inom forskning och innovation stärkas, bland annat genom utveckling så att också länder utanför EU inkluderas.
I bakgrunden finns oro över den stora internationella dragkampen om studenter, forskare och företag. Målet är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation.
– Med våra förslag är vi övertygade om att svensk forskning och innovation långsiktigt kan utvecklas mot högre kvalitet och större samhällsnytta, säger Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet, i ett pressmeddelande.
Myndigheterna som står för förslagen är Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova. Den forskningspolitiska propositionen ska läggas fram nästa höst.
Rapporten som samordnats av Vetenskapsrådet finns att läsa på webben.
Text: Mira Honkavaara / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja