Elektroniskt id i stället för gemensamt nordiskt personnummer
I stället för att satsa på att ta fram gemensamma nordiska personnummer planerar Nordiska rådet nu ett elektroniskt id för alla nordiska medborgare.
Utskottet för välfärd i Norden beslutade förra veckan att satsa vidare på planeringen av gemensamt e-id. Elektroniskt id används redan bland annat som legitimation i bankärenden.
Den främsta orsaken till att förslaget om det nordiska personnumret inte går vidare är att gemensamt elektroniskt id blir en enklare och billigare lösning mot gränshinder, rapporterar det officiella nordiska samarbetets webbplats Norden.org.
Ett gemensamt system planeras bland annat för att underlätta studier och arbete över nationsgränserna och för att minska på de byråkratiska utmaningarna.
– Det viktigaste är att vi kommer fram till lösningar som fungerar för medborgarna när de rör sig över gränserna. Utbildning, arbete och handel ska vara enkelt, och det innebär i dagens verklighet att vi måste effektivisera sättet som både det offentliga och näringslivet kommunicerar på digitalt, sade den norska parlamentarikern Bengt Morten Wenstøb enligt Norden.org.
– Samtidigt ska vi inte skapa mer byråkrati än nödvändigt, och därför menar jag att det är klokt att titta på vilka problem som kan lösas enkelt med gemensamma system för användning av e-id istället för att direkt ändra hela personnummersystemet i fem nordiska länder samt på Grönland, Färöarna och Åland.
Frågan om e-id ska diskuteras i utskottet nästa gång i Stockholm i april och sedan tas förslaget upp i plenum i Nordiska rådet. Blir det ett positivt plenumbeslut kan förslaget bli en rekommendation till de nordiska regeringarna.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad