Makthavarna närmare folket på 1700-talet
Dagens folkvalda politiker bedyrar att de lyssnar på folket – men gapet mellan makthavarna och medborgarna är större nu än på 1700-talet, visar ny forskning.
Det pågick en aktiv dialog mellan den svenska riksdagen och delar av folket under 1700-talet, visar historikern Martin Almbjärs färska avhandling, enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet. Riksdagen tog emot tusentals suppliker – överklaganden, förfrågningar, klagomål och förslag – från sina undersåtar och största delen av dem gick till vidarebehandling av något slag.
– Trots att en stor del av befolkningen inte ens kunde drömma om att sitta i regeringen eller riksdagen på den här tiden, eller få påverka vilka som satt där, stod de genom supplikerna på sätt och vis mycket närmare riksdag och regering än dagens svenska medborgare, säger Almbjär i pressmeddelandet.
Almbjärs forskning visar att det på 1700-talet var många fler som deltog i det politiska samtalet än vad man hittills trott. Och trots att kvinnor på den tiden inte kunde bli riksdagsrepresentanter skrev också de suppliker.
– Samtidigt ska inte supplikernas roll överskattas. Att skriva en supplik var en rättighet man inte gärna ville rucka på, men man begränsade möjligheterna och ökade kraven för att få ned antalet. Jag fann inte många suppliker från samhällets lägre skikt fastän de nog hade störst behov av att klaga, säger Almbjär.
Almbjär försvarar sin avhandling den 2 september. Opponent är professorn i nordisk historia Nils-Erik Villstrand från Åbo Akademi.
Avhandlingen The voice of the people? Supplications submitted to the Swedish Diet in the Age of Liberty, 1719–1772 kan läsas på webben.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
tankesmedja anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander akademisk frihet finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter edelfelt flyktingar open access hatretorik