GÄSTKRÖNIKA: Nöd och lust – Sverige och Finland i samtid och framtid

Avsikten med mötet i Tavastehus var att inleda en förnyad satsning på att stärka samhörigheten mellan våra länder. Det föreslagna samarbetet kan sammanfattas i ett antal exempelpunkter:
 

• De nordiska länderna borde förena sina krafter för att öka nordens internationella inflytande.
• Protektionismen måste bekämpas.
• Förbättra havsmiljön i Östersjön.
• Spela en aktiv roll i klimatförhandlingarna.
• Fördjupa isbrytarsamarbetet och etablera en säkrare farled i Kvarkenområdet.
• Samarbeta om gemensamma lösningar inom råvaruområdena malm och skog.
• Undanröja onödiga gränshinder för människor och företag.
• Fördjupa det försvarspolitiska samarbetet.

Det mest omfattande avsnittet i dokumentet var något som vi inom Hanaholmen hade arbetat med ända sedan förberedelserna till Märkesåret började. Nämligen ett dokument om kultur, utbildning och forskningssamarbete inom EU och globalt. Stora delar av arbetet presenterades vid en Framtidskonferens den 17 mars 2009 i Stockholm.

Inom detta område var våra länders regeringar överens om att stärka samarbetet genom att öppna den offentliga forskningsfinansieringen, åtminstone inom några väl avgränsade tematiska områden eller forskningsprogram. Regeringarna stödde även tanken på att utveckla ett gemensamt forskningsprogram inom vad man benämnde som den nordiska välfärdsmodellen. Man ansåg det nödvändigt att inleda samarbetet omgående inom de angivna områdena så att de kunde utvärderas under våren 2014.

Som det ofta blir vid märkesår eller andra politiska högtidligheter blir det stora ord som sägs vid högtidstalen. Man kan kanske inte förvänta sig att det som sägs också ska genomföras – så inte heller i detta fall. Knappast någon inom våra regeringar har dagligen dessa ”att-satser” på sin näthinna. Det substantiella som har hänt sedan 2009 har skett inom det försvarspolitiska området. Här har ett samarbete inletts och fördjupats på allvar. 

Som alltid måste därför hoppet i bredare sammanhang knytas till det civila samhället. Därför är jag omåttligt glad över att Addeto kunde etableras som en konsekvens av Märkesåret 2009. Det bilaterala engagemang, som utan tvekan kom till stånd under detta år, har genom Addeto fått den fortsatta uppmuntran som krävs för att ett konkret samarbete skall bli en realitet.

Utan minsta tvekan har Addeto blivit den motor som behövs för att ”hålla grytorna kokande”. Genom Addeto har kunskapsluckor kunnat identifieras och ny kunskap tillgängliggöras. Det ökade forskningssamarbetet har kunnat stimuleras med intressant material via Addetos databas med material från närmare 50 universitet och kontakter har kunnat etableras med ansvariga forskare. 

Samarbetet via Addeto är mycket viktigt både för Sverige och Finland. Vi är numera många som kan vittna om hur betydelsefullt vårt gränsövergripande arbete är för både individ och samhälle.

Dan Brändström
Professor och ordförande för Hana-Academy

Dan Brändström är först ute som gästkrönikör för Addeto. Kommentera gärna hans tankar på Addetos Facebooksida. Om du är intresserad av att skriva för oss kan du höra av dig till Michaela von Kügelgen:  michaela.vonkugelgen@gmail.com.