”Alla som åker är olika”

Varför blir en ung person radikal och vill åka och kriga för IS? Unga, främst män, har åkt från både Sverige och Finland, men hurdana skillnader finns det i det förebyggande arbetet mot radikalism i Sverige och Finland? Det här var temat för ett seminarium på Hanaholmen i mars.

Under året 2014 har Islamiska staten (IS) våldsamma framfart i Irak och Syrien uppmärksammats globalt. Allt flera reser från Norden till olika konfliktområden och återvänder – så beskrivs läget i programmet för seminariet Unga radikaliserade i Sverige och Finland vid Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland.

Under seminariet som ordnades i mars diskuterades hur Sverige och Finland kan stoppa unga att åka och kriga för IS samt hur familjerna kunde få bättre stöd.

Tarja Mankkinen som är ordförande för det nationella nätverket för förebyggande av våldsam extremism konstaterade att extremistiska rörelser inte varit något större problem i Finland de senaste årtiondena. Frågan har aktualiserats först under de senaste åren.

– År 2012 gjorde vi en åtgärdsplan och funderade på hur vi bäst skulle närma oss frågan.

Enligt Mankkinen går diskussionen om våldsam extremism snabbt över till en debatt om hur terrorism ska förebyggas – något som bör undvikas. Enligt henne behövs en öppen dialog.

Elektronisk verktygslåda under planering

Mankkinen listar tre saker som kan hota Finlands säkerhet. Vardagens säkerhet hotas mest av skinheads och nynazister, terrorismhotet består av radikala islamister och sedan finns det enskilda aktörer som skolskjutare som hotar säkerheten. Mankkinen berättar att man jobbar hårt för att förebygga extremism.

– Det är viktigt att öka kunskap, medvetande och kunnande. Just nu utvecklar vi till exempel en elektronisk verktygslåda som skulle vara till hjälp för dem som jobbar på gräsrotsnivån, sa Mankkinen under sitt framträdande.

Utöver det här görs regelbundna överblickar två gånger om året. Också kunskapsträffar har ordnats i Finland. Både den nationella och internationella koordineringen är viktig, lika så samarbetet med medierna.

– Hur kan vi skriva om ämnet utan att det ökar på intresset för att åka och kriga för IS, men så att det ändå varnar om fenomenet? Samarbetet med de muslimska samfunden är också otroligt viktigt, sa Mankkinen.

Skärmdump från Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Samarbete är viktigt

Seminariets key note speaker Mona Sahlin konstaterade i början av sitt framförande att Finland och Sverige kan lära sig mycket av varandra. Sahlin är utnämnd av svenska regeringen för att arbeta som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Hon utnämndes under förra regeringsperioden men har fortsatt också under nuvarande regering.

– Alla partier förutom Sverigedemokraterna tycker att jag är en bra person, sa Sahlin och fick publiken att brista ut i skratt.

Skrattet varade ändå inte länge – Sahlins budskap var tydligt och tankeväckande. Myndigheterna måste samarbete så att de ska kunna finnas som ett stöd för de unga.

– Mitt uppdrag är att säga till myndigheterna att de ska jobba ihop och strunta i regler. Ansvaret kan inte hela tiden fösas över på någon annan.

Sahlin påminde om att arbetet måste göras på flera olika plan. Det förebyggande arbetet är lika viktigt som polisens insatser.

– Alla vill alltid veta vad något kostar, men det jag jobbar med kommer ja aldrig att kunna visa några konkreta siffror på.

Familjerna behöver stöd

Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism är ändå viktigt och värdefullt – framför allt när de som inte åker är likadana. Sahlin underströk att var och en har sina egna orsaker att gå med i IS.

– Det handlar om mycket mer än en integrationsfråga – det här är ett globalt problem. Om vi bara pratar om dem som åker kommer vi aldrig att se hur verkligheten ser ut, sa Sahlin.

Hon påpekar att det handlar om ett propagandakrig. Var och en vet till exempel hur ett hakkors ser ut, men hur många känner igen IS symbol, frågade Sahlin.

Mona Sahlin önskar mer stöd till familjer och avhoppare, en nationell stödtelefon, en strategi mot extremismen och expertnätverk. Hon efterlyser också en öppen diskussion.

– Islamofobin och antisemitismen växer hela tiden, men jag kan inte säga till de unga killarna vad islam står för, det måste komma från imamerna. Jag är inte heller någon åsiktspolis. Det är inte fel att ha extrema åsikter, men det är fel att i ideologins namn ta till våld.

Sahlin påminde om att våld som en del av en politisk strategi är ett hot mot demokratin. Nedan hittar du Hanaholmens video med Sahlin.

Skolorna borde undervisa om islam

Är de goda eller onda? Det här frågar sig många unga muslimer då IS kommer på tal, berättade Eeva-Liisa Leskinen, lärare i islam, under sitt anförande. Enligt henne vill framför allt unga i högstadieålder prata om saker.

Leskinen påminde också om att de unga muslimerna inte har några bra förebilder.

– Alla unga är idealister och vill ha förändring, men får unga eftersträva islams ideal i Finland?

Många muslimska unga får också höra hemifrån att de inte ska bete sig som finländarna. I skolan kallas de invandrare och så påpekas det att de har ett annat modersmål.

– Jag gillar inte alls termen nyfinländare, vi behöver ett nytt nationellt namn. Flera unga muslimer kallar inte sig finländare, fastän de är födda i Finland.

Leskinen föreslår termen finlandare (suomilainen).

– Då skulle namnet komma från nationens namn och inte referera till den etniska nationaliteten.

Eeva-Liisa Leskinen anser också att islam borde vara en del av undervisningen i de finländska skolorna

– I finländska skolor pratar man inte om islams historia, det verkar vara viktigare att lära sig om forntida Egypten.

Enligt Leskinen är det också viktigt att höra muslimer i diskussionen om radikaliserade.

– Den offentliga diskussionen behöver rapporter av muslimerna själva samt kommentarer av dem som åkt till Syrien och sedan återvänt.

Diskussion i slutet av seminariet. Foto: Michaela von Kügelgen / Addeto.

Mer information om seminariet

Under seminariet pratade också överkommissarie Jari Taponen från Helsingfors polis samt frilanskolumnisten Osama Alaloulou. I slutet av seminariet ordnades en diskussion. I den deltog Mona Sahlin, Tarja Mankkinen, Maryan Abdulkarim (aktivist), Hunderra Assefa (ordförande för Unga muslimer rf), Jari Taponen och Ahmed Hassan (Islamska rådet i Finland). Diskussionen leddes av journalisten Sara Rigatelli. Du hittar mer information om seminariet på Hanaholmens webbsida.

Läs också Svenska Yles intervju med Mona Sahlin

​Samordnaren mot extremism
 
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto

Etiketter: extremism islam

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln