I Finland är Centern ett massparti
Centerpartiet har en mycket starkare ställning i Finland än i Sverige. I en intervju för Addeto reder Åsa von Schoultz, valforskare och professor i statsvetenskap, ut skillnaderna mellan partierna. Hon förklarar också varför valdeltagandet i Sverige är högre än i Finland.
– Finland urbaniserades senare än Sverige och i Finland finns det också fler småbönder som behövt politisk representation mer än i Sverige, säger Åsa von Schoultz som är professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sverige.
Enligt von Schoultz är det just de historiska orsakerna som spelar en stor roll än i dag. Den finländska Centerns föregångare Agrarförbundet var redan i början av 1900-talet ett parti med starkt väljarstöd medan det svenska Bondeförbundet aldrig kom upp i samma siffror. Finlands centerparti har ända sedan införandet av allmän rösträtt i början av 1900-talet varit ett av Finlands tre stora partier.
En annan orsak till den starka centerrörelsen i Finland beror på de politiska konstellationerna i Sverige och Finland.
– I Finland är Socialdemokraterna inte lika starka som i Sverige där de har dominerat politiken. I Finland har Socialdemokraterna tävlat om väljare med vänstersympatier med en stark kommunistisk rörelse och Centern har så att säga fyllt luckan mer än vad Centerpartiet kommit åt att göra i Sverige, förklarar von Schoultz.
Enligt henne ligger det finländska centerpartiets styrkor i den sena urbaniseringen och i att socialdemokraterna har en svagare position i Finland än i Sverige.
Katastrofval för Centern i Finland 2011
Ända sedan valet 2003 hade Finlands statsminister representerat Centern, men valet år 2011 ändrade drastiskt på situationen.
– Riksdagsvalet år 2011 var ett katastrofval för Centern. Dels kostade det att regera, dels har det att göra med att i princip alla partier förlorade väljarstöd när Sannfinländarna fick sitt starka genomslag.
Enligt Åsa von Schoultz var det naturligt att det inte skulle gå så bra i riksdagsvalet, men brakförlusten kom ändå som en överraskning. Nu ser det ljusare ut.
– Den nya partiledaren Juha Sipilä har bra framtoning och dessutom gör den sittande regeringen livet lätt för oppositionen genom att rada upp självmål på löpande band, säger von Schoultz.
Enligt henne är det svårt att mäta hur viktig en partiledare är, men det talas mycket om personifieringen av politiken.
– Väljarna blir allt rörligare och små saker kan bli avgörande. Då blir partiledarna allt viktigare. Också i medierna syns enskilda personer mer.
Centerpartiet i Sverige mer inriktat på miljö och företagande
Fastän partierna är väldigt olika i storlek finns det ändå flera gemensamma faktorer i deras politik.
– Båda arbetar för decentralisering och vill att politiken ska ske nära människorna. Möjlighet att leva och jobba i glesbygden samt jordbruket är också viktiga frågor för centerrörelsen både i Sverige och Finland, säger von Schoultz.
Skillnader finns också.
– Svenska Centerpartiet lägger större fokus på företagandet, framförallt på småföretagandet. Dessutom har partiet en starkare miljöprofilering. Bland annat på 70-talet kämpade man starkt emot kärnkraften vilket hade en stor genomslagskraft.
Enligt von Schoultz är den gröna vinklingen inte alls lika tydlig i finländska Centern.
Väljarna från landsbygden
– Bland väljarna så har centerpartierna i både Sverige och Finland starkt stöd i periferin, bland jordbrukarna och med personer som har bakgrund på landsbygden, säger von Schoultz.
I Finland är könsfördelningen rätt jämn, medan det i Sverige är fler kvinnor som röstar på Centerpartiet.
– Det här kan ha att göra med de senaste partiledarna (Maud Olofsson och Annie Lööf). Speciellt unga kvinnor är överrepresenterade bland centerväljarna, säger von Schoultz.
I Finland är det många äldre som röstar på Centern.
– När Centern tappade röster till Sannfinländarna stannade de äldre kvar och också de yngre. Det var främst personer i medelåldern som lämnade partiet.
I Sverige är Centerpartiets väljare något mer högutbildade än väljarkåren i genomsnitt, något som inte gäller i Finland.
– En intressant aspekt är att i Finland röstar många offentligt anställda på Centern. Antagligen personer som arbetar i mindre kommuner. Men sist och slutligen hänger Centerns väljarstöd ändå mer på var man bor än vem man är, säger von Schoultz.
Centern dominerar i små kommuner i Finland
Enligt Åsa von Schoultz är den största skillnaden mellan centerpartierna i Sverige och Finland Centerns position som massrörelse i Finland.
– De har ju nästan 200 000 medlemmar om man frågar partiet, det finns alltid lite luft i siffrorna, men trots det har Centern en dominerande roll i många små kommuner. Det är naturligtvis ett viktigt skäl till att man i partiet inte vill minska på antalet kommuner, då skulle de tappa många aktiva, förklarar von Schoultz.
Hon påpekar att situationen är en helt annan i Sverige.
– Där är Centerpartiet inte alls samma massrörelse, medan partiet i Finland är ett sant massparti med stark medlemsbas.
Centerpartiernas understöd i de senaste riksdagsvalen:
År | Finland | År | Sverige |
2011 | 15,8 procent | 2010 | 6,6 procent |
2007 | 23,1 procent | 2006 | 7,9 procent |
2003 | 24,7 procent | 2002 | 6,2 procent |
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet kulturpolitik selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet tankesmedja open access studentkår sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet högerextremism feminism flyktingar anders chydenius hatretorik islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä familj finlands akademi globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond